”Malmström - det ser rörigt ut”

Det är med ledsamhet jag läser Cecilia Malmströms svar på min debattartikel om säkerhet i cyberrymden. Jag har inte påstått att kommissionen inte stödjer ENISAs fortsatta existens, men nog måste även kommissionär Malmström förstå att det ser rörigt ut när mängden cybersäkerhetsprojekt som kommissionen drar i verkar fler än vad som kan räknas på handens fingrar?

Anledningen att jag är extra kritisk mot cyberbrottslighetscentret är att kommissionen varit exceptionellt otydlig med centrets framtida mål. Från parlamentets sida förväntade vi oss klargöranden från kommissonen i september i år – istället har kommissionen utfärdat en lång rad konsultationer om vad som bör anses vara ett öppet och säkert nät. En konsultation är det första steget kommissionen bör vidta innan det över huvud taget skissar på idéer om nya myndigheter, inte efter att de nya myndigheterna givits mångmiljonbudgetar.

Att kommissionen presenterade sitt nya cybersäkerhetscenter inför mitt utskott, industriutskottet, i somras gjorde ingenting klarare. Kommissionen sa att man nu tänkte sig ett helhetsperspektiv, som inte gör åtskillnad mellan den stora mängd säkerhetsproblem som uppstår på olika nivåer i nätverken. Men man kan inte skapa säkerhet i fiberkabel på samma sätt som man skapar säkerhet i en mejlklient.

Det nya cybersäkerhetscentret drar både resurser och uppmärksamhet från förebyggande verksamhet som är betydligt viktigare och vars målsättningar och mandat betydligt klarare.

Jag och Piratpartiet värdesätter decentraliserad säkerhet. Det innebär att varje nätanvändare själv bör ges möjligheter att säkra sin egen kommunikation och interaktion med omvärlden. Men vi har idag ett nätverkssäkerhetstänk i våra politiska institutioner som prioriterar polisiära insatser efter att en incident ägt rum, före rimliga krav på förebyggande åtgärder.

Bekymrar sig Cecilia för lurendrejeri i form av phishing, som är en helt annan typ av problem mellan person och person snarare än mellan person och teknik, är dessa redan olagliga. Bra exempel på befintlig lagstiftning är EUs regler för reklamförsändelser till konsumenter. Det finns även utrymme för att vidare utforska så kallade trustmarks, även det en konsumenträttslig snarare än polisiär åtgärd.

Vill Cecilia ägna sig åt säkerhetsarbete som står högt i kurs hos EUs medborgare skulle hon kunna flytta forskningspengar från INDECT och CleanIT till utveckling av privatlivsstärkande teknologier.

Amelia Andersdotter

Europaparlamentariker för Piratpartiet