Tillbaka

Stereotyper i törnrosasömn – vakna!

2017-03-28

Det händer att vi gör nyutgåvor av klassiska folksagor som Pixiböcker. Det finns livskraftiga berättarelement i folksagorna som gjort att de överlevt många generationer, först i den muntliga berättartraditionen och sen i nedskriven form av till exempel Bröderna Grimm eller Asbjørnsen och Moe. Det här är roligt för att grundmaterialet är formbart. 

Vi har något att utgå ifrån som vi kan modulera och skapa något nytt av som passar vår samtid. Samtidigt som vi knyter an till vår kulturhistoria. Det blir ett sätt att föra den muntliga traditionen vidare i skriftlig form.

Illustratören Louise Jacobsson är den senaste i raden att ge sig i kast med några av sagorna. Vi har redan gett ut Rödluvan och Bockarna Bruse. Här om dagen skickade vi Prinsessan och grodan (oftast kallad Grodkungen) till tryck. Nu tittar vi på Törnrosa.

Till Rödluvan satte vi oss och pratade om könsrollerna och konstaterade att det är en kvinna som skickar ut sin dotter till sin mor. Två av kvinnorna blir uppätna av en manlig varg och därefter räddade av en man som råkar gå förbi. Uppdelningen i passiva kvinnor och aktiva män kändes inte så modern. Därför började vi laborera med vilka karaktärer vi kunde ändra kön på för att göra sagan mer anpassad till dagens barns värld, utan att för den sakens skull förändra berättelsen för mycket. Den ska ju ändå gå att känna igen. Vi kom fram till att det faktiskt räckte med att låta jägaren bli en kvinna.

När vi idag började prata om Törnrosa kom vi ganska snart fram till att det mest intressanta ju vore att låta prinsessan få bli prins Törnros istället. Att det blir han som sticker sig på sländan och somnar in. Utan att i övrigt ändra texten och till exempel låta honom få de underbara ”gåvorna” dygd och skönhet med mera som feerna skänker det lilla barnet. Räddaren skulle då bli en ädelmodig prinsessa som resolut väcker hela det sovande slottet.

För barnen skulle det här sannolikt vara lika spännande att läsa som den traditionella versionen av sagan – själva intrigen är ju densamma. Den traditionella versionen kommer de säkert ändå att stöta på eller kanske redan känner till, men genom de här ändringarna ger vi dem en aktiv och företagsam kvinnlig karaktär. Vi ger dem också ett tankeexperiment där de i bästa fall börjar fundera över vad pojkar och flickor gör och inte gör, och varför det är så.

Det här är inga stora ändringar, men det är vår uppgift på förlaget att alltid fundera över vilka stereotyper vi kan ifrågasätta i de böcker vi ger ut. Det är inte alltid det går ändra dem, men där det går bör vi åtminstone försöka att inte cementera de slitna och åldrade värderingar vi bär med oss.