Debatt: "Konflikten handlar om bokens värde"

 ”Nu är det krig mellan Bonniers och Storytel” – rubriken i Svensk Bokhandel den 10 april var dramatisk, men den verkliga dramatiken ligger på ett annat plan. För i grund och botten handlar denna konflikt om hur framtiden ska se ut för boken i Sverige, samt för författarna och förlagen. Det handlar om bokens värde i det digitala samhället.

Bakgrunden är följande: I mars upptäckte vi att den marknadsledande ljudbokstjänsten Storytel valt att dölja alla böcker från Bonnierförlagen i sina boktips och kategorilistor. De hindrar därmed aktivt sina lyssnare från att hitta våra författares böcker. Det är som om en bokhandel skulle ställa alla våra böcker i källaren.

Storytel har länge krävt att ersättningen för våra ljudböcker ska sänkas och vill samtidigt byta ut den ersättningsmodell som används i vårt nuvarande avtal. Detta har vi hela tiden sagt nej till.

Storytels undanhållande av Bonnierböcker från sina listor är alltså ett försök att pressa fram ett avtal på deras villkor. Men vi kan självklart inte passivt acceptera att våra böcker och författare aktivt missgynnas av en viktig affärspartner. Därför har vi valt att tills vidare inte släppa några nya böcker till Storytel.

För att förstå den låsta situationen behöver man känna till den förändring som Storytel vill genomföra i sitt avtal med oss. Storytel driver linjen att vi ska byta ersättningsmodell från ett fast pris per lyssnad bok till intäktsdelning, så kallad revenue share.

Intäktsdelning bygger förenklat på att ljudbokstjänsten delar en viss andel av intäkterna med förlagen, oavsett hur stor konsumtionen är. Detta till skillnad från en modell med fast pris, där författare och förlag ersätts för varje lyssning enligt ett i förväg bestämt pris per bok. 

Intäktsdelning kan verka oskyldigt, men i verkligheten får denna modell katastrofala följder för författarna, liksom för förlagens självständighet och framtida ekonomi. Och ju större andel som ljudböckerna utgör av bokkonsumtionen, desto större blir problemen.

Den mest slående effekten är att ju mer varje användare lyssnar eller läser i tjänsten desto mindre får författarna och förlaget betalt per bok. Det urholkar böckernas värde och gör det allt svårare att försörja sig som författare. Dessutom förflyttas i stort sett alla möjligheter till ekonomisk förutsägbarhet till ljudbokstjänstens fördel. Med denna modell blir det i slutändan Storytel som bestämmer prissättningen för böcker i Sverige; de kan konstant rea ut böckerna för att locka till sig nya prenumeranter.

Att författarna och förlagen i någon mån får vara med och dela på intäkterna är en klen tröst. Storytel kan expandera globalt och ta marknadsandelar med mycket låga priser som hävstång, medan svenska författare och förlag får finansiera denna affärsplan i form av minskad ersättning.

En sådan expansion känns igen från Amazon, som konsekvent tagit globala marknadsandelar med extremt låga priser som huvudstrategi. Detta var också anledningen till att förlagshuset Hachette hamnade i konflikt med nätjätten 2014. Då hade Amazon i USA krävt att Hachette skulle sänka priserna på e-böcker, och när förlaget vägrade straffade Amazon dem genom att bland annat se till så att förlagets titlar inte gick att förhandsbeställa. Hela 1 500 författare protesterade mot Amazon under namnet ”Authors United”, och Amazon tvingades ändra sin ersättningsmodell.

Storytels särbehandling av Bonnierförlagens böcker är alltså en bekant taktik: om ni inte accepterar våra villkor kommer vi att missgynna era titlar. Men exemplet Amazon och Hachette visar också att det går att välja en annan väg.

Det är lätt att se vad Storytel har att vinna på intäktsdelning. Modellen minskar risktagandet och kapitalbehovet för växande digitala företag och uppfattades först som oproblematisk av många förlag. Men idag bör detta ses som en stelbent kvarleva från en tid när strömmade ljudböcker var en liten extraintäkt ovanpå en helt dominerande försäljning av fysiska böcker.

Av de stora aktörerna står Storytel ensamma på den svenska bokmarknaden med sina krav på intäktsdelning. De andra ljudbokstjänsterna har visat att det går att få ihop sin affär utan intäktsdelning. Även stora engelska och tyska förlag och agenter är tydliga med att de kräver fast pris per bok eller lyssnad timme, och säger nej till intäktsdelning på sina marknader.

Tanken på att kultur ska vara gratis eller så billig som möjligt är förstås attraktiv för digitala företag som säljer prenumerationer. Med låga priser och intäktsdelning kan man attrahera nya månadsprenumeranter och samtidigt betala lägre ersättning per bok. 

Men det finns skrämmande exempel på vad föreställningen om gratis eller lågprisat innehåll kan göra med kultursektorn. Få musiker kan idag försörja sig via strömmad musik, och svenska dagstidningar har under lång tid gått på knäna efter att de givit bort sina nyheter gratis i jakten på digitala annonspengar – en strategi som i slutänden bara gynnat Facebook och Google. Först när man börjat ta betalt för sitt premiummaterial har tidningarna så sakteliga hittat tillbaka till en affärsmodell som ger dem hopp om en hållbar framtid. 

Bonnierkoncernens starka ställning i bok- och mediebranschen debatteras ofta – och med rätta. En livskraftig demokrati behöver mångfald och konkurrens i allt som rör kultur och kunskap. Bonnierförlagen har i det här sammanhanget fått kritik för att vi har haft ett bättre avtal än andra förlag hos Storytel.

Men vårt jobb i förhandlingen med Storytel är att nå fram till så bra villkor som möjligt för våra böcker och våra författare. Vi har givetvis ingen insyn i hur andra förlag förhandlat med Storytel, men vi kan konstatera att allt fler aktörer vittnar om att de nuvarande villkoren inte är hållbara.

Vi på Bonnierförlagen är stolta över vår 200-åriga förlagshistoria. Men vår tradition och position medför också ett stort ansvar. Vi beklagar att Storytels lyssnare nu drabbas, men på lång sikt klarar sig varken författare eller förlag med den undermåliga modell som intäktsdelning är.

Det råder inga tvivel om att digitaliseringen inneburit stora möjligheter för boken – i form av nya tjänster, förenklad distribution och ökad tillgänglighet. Det är utmärkt, men utvecklingen måste också vara ekonomiskt hållbar för alla parter.

Vår uppfattning är att intäktsdelning som modell inte hör hemma på den svenska bokmarknaden. Digital konsumtion är inom flera genrer på väg att gå om läsningen av pappersböcker. Därför rör denna konflikt så mycket mer än det faktiska pris som vi förhandlar om, vad som står på spel är bokens värde i Sverige.

Sara Börsvik, operativ chef, Bonnierförlagen

Daniel Sandström, litterär chef, Albert Bonniers Förlag