Jag ger er kris

Första veckan i mars anordnades Medie-dagarna i Göteborg, Meg. Jag var där och höll i panelsamtalet Thinking outside the books, men jag hann även gå runt och lyssna på lite andra samtal och seminarier, som primärt handlade om mediebranschen – alltså dagstidningar, tv och radio och tidskrifter.

Publicerad

Första veckan i mars anordnades Medie-dagarna i Göteborg, Meg. Jag var där och höll i panelsamtalet Thinking outside the books, men jag hann även gå runt och lyssna på lite andra samtal och seminarier, som primärt handlade om mediebranschen – alltså dagstidningar, tv och radio och tidskrifter.

   I bokbranschen har det pratats om kris i flera år och jag har skrivit om det förr, men det är värt att betona: Bokbranschen befinner sig inte i en kris på riktigt – inte om man jämför med mediebranschen.

   De senaste två åren har över 700 journalistjobb försvunnit. Antalet lokalredaktioner har minskat med 36 procent och antalet redaktionella tjänster med 25 procent på tio år, enligt tidningen Resumé.

   Tidningen Metro sa upp nästan alla sina journalister när de la ut produktionen på TT. För två år sedan gjorde sig Helsingborgs Dagblad av med 40 tjänster. 2013 sparkade DN 80 personer, var femte var journalist. I oktober 2014 blev det klart att 50 journalisttjänster försvinner från Expressen. För att bara nämna några.

   Och så har vi musikbranschen: Under 00-talet när den hade det som svårast sjönk de svenska intäkterna med 50 procent på åtta år. Per Sundin, som var vd för skivbolaget Universal, tvingades sparka över 200 av sina anställda.

   Bokbranschen må uppleva den värsta krisen på 200 år, men det beror på att man egentligen inte har krisat alls tidigare. Förlagen har fortfarande en affärs-modell som fungerar, även om man kommer att behöva se över den framöver. Bokhandeln har slutat tappa och siffrorna pekar till och med lite uppåt.

   Mycket talar dessutom för att branschen står ganska väl rustad jämfört med de stora tidningshusen och skivbolagen när de mötte sina respektive strukturomvandlingar. 

   Om de svenska förlagen, likt de brittiska, lyckas behålla kontrollen över författare och innehåll kommer de att kunna stå på sig mot internationella aktörer. Dessutom har pappersboken, med sin långa historia, en mycket starkare ställning än till exempel cd-skivan hade.

   Den senaste undersökningen från Mediebarometern visar -också att läsningen ökar. 2013 läste 34 procent av Sveriges befolkning i en bok varje vecka. 2014 var den siffran 36 procent. Tittar man närmare på statistiken är det främst läsningen bland barn och unga (15–24 år) som ökar, från 29 procent till 37 procent.

   Det om något borde få tyst på ropen om kris.  

Powered by Labrador CMS