Tillbaka

Vem som helst kan inte läsa in en ljudbok

2009-04-15
av Lasse Winkler
Det finns en uppfattning bland allmänheten att det är relativt enkelt att läsa in en ljud­bok. Men bakom det skenbart lätta ligger många professionella val både från uppläsare, förlag och inspelningsstudio.

Ljudboksförlagen får ofta frågor från allmänheten, till exempel från en farmor som läser för sina barnbarn, om de kan få läsa in en ljudbok eftersom de tycker att de läser så bra.
Gittan Ahonen, ansvarig för Norstedts ljudboksutgiv­ning, får relativt ofta sådana samtal. Men för Norstedts, liksom för alla andra professionella ljudboksförlag, är det inte ett alternativ om det inte handlar om ett jippo, en tävling eller talangjakt av något slag. Alla använder i huvudsak skådespelare och alla vill ha de mest rutinerade namnen garnerat med en och annan nykomling. Om man inte är ett nystartat ljudboksförlag och har ont om pengar.
Gittan Ahonen:
– Folk undrar ofta hur vi väljer uppläsare. Det är viktigt med en behaglig röst men det är lika viktigt att inget stör berättelsen i framförandet. Då fungerar det inte.
Och uppläsaren får inte ta över.
– Det är inte radioteater. Berättelsen ska vara ganska enkelt framförd. Lyssnaren ska kunna skapa egna bilder i huvudet.

Brännkyrkogatan i Stockholm. Ett stenkast från Mariatorget på Söder, Sveriges troligen studiotätaste område.
Under takåsarna, i ett före detta snörmakeri, huserar Visuellt Ljud – Sveriges just nu största producent av ljudböcker. Det spelas in mellan 250 och 300 ljudböcker i Sverige i år. Av dessa gör Visuellt Ljud ungefär 20–25 procent. Här spelar StorySide, Forma, Piratförlaget, Earbooks och andra in sina ljudböcker.
Anders Brisling och Lasse LjungmanJansson, två typo­grafsöner, har drivit studion i tio år.
Visuellt Ljud har två studios och tre producenter som kan arbeta parallellt.
Varje skådespelare som läser in på Visuellt Ljud har en egen mikrofonprofil. En A4 med markeringar för var mikrofonen ska placeras och vilka inställningar den ska ha. Allt för att maximera ljudbilden efter olika rösters karaktär.
Lasse LjungmanJansson:
– En timma i studion genererar minst två timmars efterarbete.
Skådespelaren har oftast gått igenom dagens inläsning i förväg så att betoningar, uttal och karaktärer sitter där de ska.
Efter inläsningen gör producenten en genomgång där pauser kollas så de inte blir för långa, felläsningar åtgärdas och magkurr och annat plockas bort. Sedan följer två korrgenomgångar. En första omgång där korr görs mot text och ytterligare en gång utan text. I sista genomgången är det sällan några korrigeringar men ett och annat syftningsfel kan åtgärdas i den lyssningen.
– Det är, säger Lasse LjungmanJansson, ett hantverk.
Det är å andra sidan vad han bör säga eftersom det är han som är ansvarig för i vilket skick en inspelning lämnar studion.
En genomsnittlig roman tar lite drygt en och en halv vecka att läsa in för en rutinerad inläsare på Visuellt Ljud.
– Då kör vi halvdagar. Läser i tre-fyratimmarspass. I extrema fall kan vi få ut en ljudbok busfort. På två veckor. Men i normala fall tar det tre–fyra veckor, säger Anders Brisling.

En ljudbok spelas in i ett grundformat som sedan kan läggas ut på det sätt som förlaget vill. Som cd eller som mp3-fil. Det vanligaste är på cd-skiva än så länge. Andra format är ljudbok på nätet, som minneskort för telefon och andra spelare eller inlagt i en låst mp3-spelare. Nästan alla titlar Visuellt Ljud producerar skickas till Elib för distribution på nätet.
Lasse LjungmanJansson:
– När förlaget vill ha en mp3-produktion och en cd-produktion så är inspelningen identisk. Också i upplägget. Vi har spår som är fem minuter långa, plus minus två minuter beroende på kapitellängd och styckebrytning. Den längden gör att man kan bläddra i ljudet.
För Visuellt Ljud är mp3 ett intressant format.
Anders Brisling:
– För konsumenten, om man fattar hur man laddar ner, så finns det bara fördelar. Det går snabbt och är miljö­vänligt. För oss är det bra. Vi kan lägga ut en bok så fort vi är klara med den. Men mp3-formatet ser ut att ha stannat upp då de flesta verkar likställa mp3 med fildelning.
– Men, fortsätter han, så är det inte. Nedladdningsbar mp3 från nätet är, med sin vattenstämpel, det enda format där man kan se vem köparen är. Detta gör att man kan identifiera den som försöker fildela en sådan bok.
Lasse LjungmanJansson:
– Kanske är det så att folk fortfarande vill ha en materiell produkt? Något som man både kan ha i bokhyllan och som man kan sälja vidare. Men det är nog en genera­tionsfråga.
Anders Brisling lyssnar på cd-böcker i bilen. I den sitter en äldre spelare utan usb-uttag.
– Men för det mesta laddar jag ner en ljudbok i telefonen och på Ipoden. Det finns ju knappt några bärbara cd-spelare längre. Jag tror Philips har lagt ner sin tillverkning men Sony har nog någon.
Lasse LjungmanJansson lyssnar mest på radio och podcastar eller laddar ner en dokumentär som han lyssnar på när han pendlar.
– Ljudboken måste vara lika lätt att konsumera som en podcast.

Ljudbokstrender ser sällan logiska ut. Varje marknad har sin egen karaktär beroende på hur stor den är och hur djärva förlagen är. I Sverige, med en liten marknad och försiktiga förlag, har översatt skönlitteratur minskat kraftigt under senare år. Det ska vara svenskt och det mesta är skönlitteratur för vuxna. En del är barnböcker men konstigt nog mycket lite för slukaråldern. I vårt nära grannland Tyskland är fackboksutgivningen stark.
Anders Brisling:
– Det är häftigt. Då kan man sitta i bilen och lyssna och lära sig något samtidigt. Men vi har märkt en klar tendens mot livsstilsböcker. Det senaste året har vi producerat över tio sådana böcker.
Tittar man på vilka uppläsare som de ljudboksprodu­cerande förlagen använder så ser man snabbt att det finns en elit, en grupp som alla gärna vill använda. Tomas Bolme finns där, liksom Katarina Ewerlöf, Torsten Wahlund, Marie Richardson och en handfull andra. Det är namn som är lätta att arbeta med och som genom sitt namn bidrar till försäljningen.
De flesta förlag är konservativa när det gäller att satsa på nya namn. De rutinerade namnen betyder inte bara ett ansikte utåt men också snabbare produktion och mindre kostnader. Och de är alltid förberedda.
Gittan Ahonen, Norstedts:
– Det går inte att komma till oss och inte vara förberedd. Det märker vi direkt. Då tappar vi tid och energi.
Men de rutinerade är dyra och de vet hur de ska ta betalt. De flesta förlag vill betala ut en engångssumma men toppnamnen bland uppläsarna vill helst ha en fast ersättning plus royalty. Inget förlag nekar till det men det är en förhandlingsfråga där de flesta utanför toppskiktet får nöja sig med ett engångsbelopp. Ibland är uppläsaren nöjd med det, i synnerhet när han eller hon vet att boken inte kommer att sälja. Till exempel när del tre görs i en serie som inte sålt något tidigare.
På StorySide arbetar man helst med fast ersättning.
Helena Gustafsson, förlagschef:
– Vi betalar royalty i enstaka fall. Det är en förhandlingsfråga. Men helst betalar vi ett högre engångsbelopp.
På Forma betalar man i huvudsak ut ett fast belopp. Man har ett undantag för royalty när boken kommer över en viss upplaga.
För något år sedan var Teaterförbundet och Bonnier Audio i förhandlingar om ett avtal men det gick i stå efter att dåvarande chefen för Bonnier Audio bytt jobb. Ingen av parterna verkar i dag särskilt angelägen om att fortsätta förhandlingarna.

 

Bonnier Audio (Stockholm), Ulrika Caperius
Antal ljudböcker i år: Ett 70-tal
Studios: Frekvens, Rigmondo och Eurotroll i Stockholm. »Men det kommer och går lite. Ute i landet använder vi ofta lokal­radion och så Sandkvie Studios på Gotland. Vi gör mycket inspelningar på sommaren.«
Fem i topp de senaste fem åren: Torsten Wahlund (39), Katarina Ewerlöf (36), Tomas Bolme (25), Irene Lindh (16), Helge Skoog (15), Peter Anderson (15)
Hur väljer ni ut uppläsare?
»Det är texten som bestämmer. Om man läser ett manus hör man gärna en röst. Vi går helt och hållet efter textens egenskaper. Rösten ska också uppskattas av en bred målgrupp.«

Forma Books (Damm, Malmö), Lisa Wilhelmson
Antal ljudböcker i år: 12
Studio: Visuellt Ljud
Fem i topp de senaste fem åren: Katarina Ewerlöf (4), Magnus Roosman (4), Rachel Mohlin (3), Lennart Jähkel (3), Torsten Wahlund (3)
Hur väljer ni ut uppläsare?
»Vi går lite på känsla. Det beror på vilken känsla vi vill förmedla. Vi diskuterar med Visuellt Ljud och författarna.«

Norstedts (Stockholm), Gittan Ahonen
Antal ljudböcker i år: 23-25
Studios: »Använder våra två egna på Riddarholmen (nybyggda). Vi spelar också in för andra. Just nu Ordupplaget och Earbooks.«
Fem i topp de fem senaste åren:
Magnus Roosmann (13 titlar), Marie Richardson (8), Torsten Wahlund (7), Rachel Mohlin (6), Pale Olofsson (6)
Hur väljer ni ut uppläsare?
»Vi använder gärna ordentligt förberedda, rutinerade uppläsare, som kan få våra titlar att komma till sin rätt. Vi testar nya förmågor varje år efter att ha valt ut dem genom att lyssna på ljudprov.«

Piratförlaget (Stockholm), Sofia Brattselius-Thunfors
Antal titlar i år: 12
Studio: Visuellt Ljud
Fem i topp de senaste fem åren: Tomas Bolme (20), Torsten Wahlund (13), Katarina Ewerlöf (6), Jan Waldekranz (5), Anna Godenius (4)
Hur väljer ni uppläsare?
»Vi tänker på vad som kan passa texten. Men författarna har ofta själva tankar om vem de vill ska läsa in deras bok.«

Earbooks (Stockholm), Shadi Bitar
Antal ljudböcker i år: 25
Studios: Visuellt Ljud och Norstedts
Fem i topp de senaste fem åren: Torsten Wahlund (9), Marie Richardson (6), Jacob Nordenson (4), Magnus Roosmann (4), Tomas Norström (4)
Hur väljer ni ut uppläsare?
»Det är en process. Manligt/kvinnligt, ålder och röstkaraktör beror på boken. Sedan är det vår erfarenhet och känsla som avgör vilken upp­läsare vi väljer och tror kan förmedla texten på bästa sätt.«

StorySide (Stockholm), Helena Gustafsson
Antal ljudböcker i år: 20
Studio: i huvudsak hos Visuellt Ljud
Fem i topp de senaste fem åren: Stefan Sauk (19), Mikael Persbrandt (6), Jan Waldekranz (4), Karin Alvtegen (3), John Ajvide Lindqvist (3), Sissela Kyle (3)
Hur väljer ni uppläsare?
»På ekonomi, om boken kan tänkas bli en bästsäljare så vi har råd med ett känt namn. Innehållsmässigt, efter titel och stämning, vilken typ av bok det är.«

Ordfront Ljud/Höropp! (Malmö), Lars Brahme
Antal ljudböcker i år: 10–12 respektive 3 (under våren)
Studio: Egen. Spelar också in för bland annat Anderson Audio.
Fem i topp senaste fem åren: Inga uppgifter. Startade 2008 (Ordfront) och 2006 (Höropp!).
Hur väljer ni uppläsare?
»Det handlar väldigt mycket om vad det är för bok och om vad publiken känner igen och vill höra. Med Höropp! försöker vi hitta nya förmågor.«

 

Kostnad för en genomsnittlig ljudbok (F-pris 160 kronor)
Tryck: 25 kronor/st
Royalty: 15 procent (på F-pris minus rabatt), 19 kronor
Inläsning, fast lön: 50 000 kronor
Inläsningskostnad för studio: 50 000 kronor
Omslag, rättigheter: 5 000 kronor
Ev översättning: 10 000 kronor
Div produktionskostnader: 2 000 kronor
Resultat, om samtliga exemplar säljs: 50 000 kronor
Exemplet bygger på en upplaga på 2 000 ex såld till bokhandel med 20 procents rabatt. Kan skilja sig mellan olika förlag.

Det är enkelt att hålla sig à jour

Det är enkelt att hålla sig à jour med allt som händer i branschen via Svensk Bokhandels sajt. Ännu enklare blir det om man abonnerar på våra nyhetsbrev. Varje gång vi lägger ut en större nyhet landar ett mejl i din inbox. Samma sak på fredagar då vi antingen summerar veckans händelser eller aviserar ett nytt nummer av tidningen.