Svårare att nå ut för vårens debutanter

Det pekar uppåt för debutanterna, enligt branschtidningen Svensk Bokhandels katalog över vårens böcker. I vår debuterar 81 författare, jämfört med förra vårens 75 stycken. Ingen större ökning kan tyckas och på Albert Bonniers förlag märker skönlitterära förläggaren Helena Ljungström inte av den:

– Sedan åtta år tillbaka har vi ett digitalt manussystem så det är enkelt att jämföra sifforna från år till år. De visar att antalet insända och utgivna debutantmanus ligger på en stadig nivå, säger hon.

Genom nålsögat

Helena Ljungström håller i Albert Bonniers förlags interna debutantmanusgrupp som årligen tar emot mellan 2 500 och 3 000 skönlitterära manus. Av dessa är det bara en bråkdel som ges ut. Våren 2025 handlar det om fem manus som passerat nålsögat: en novellsamling, tre romaner och en spänningsroman.

– Det har inte blivit svårare att bli antagen. Men det är svårare att nå ut i dag. Konkurrensen har blivit mycket större. Debutanterna får verkligen slåss om uppmärksamheten.

Räknar man in ljudbokskategorin har nog ändå antalet debuterande författare ökat dramatiskt, men om man håller sig till den traditionella pappersutgivningen är det alltså ungefär ”som vanligt”. Så även på det mellanstora Ordfront. Förlaget har visserligen infört manusstopp eftersom de inte hinner med annars, men ger under våren ut två skönlitterära debutanter.

– Det är normalt, säger förlagschef Pelle Andersson.

”Finns en medielogik”

Men han håller inte med om att det är svårt för en debutant att få uppmärksamhet och nå ut.

– Debuterar man och skriver om ett lättpitchat ämne finns en medielogik som säger att ”vi skriver om detta för det är nytt”. Om författaren inte gör något helt dramatiskt annorlunda i bok två försvinner det intresset. Då blir det svårare, säger Pelle Andersson.

Både Helena Ljungström och Pelle Andersson säger att de letar efter unika berättelser med potential att bli läsarsuccéer.

– Vi har förstås ett intresse av att våra debutanter skiljer sig från varandra både i genre och stil, säger Helena Ljungström.

Men Pelle Andersson lägger till att jakten på det unika ändrats något. Detta på grund av ljudbokstjänsterna:

– En traditionell skönlitterära författare ska ha unik språkdräkt och berättelse. Men för ljudböcker gäller snarare igenkänning. Det är en slags Netflixeffekt där lyssnarna vill ha mer av samma: gärna spännings- eller feelgoodserier, säger han.

Mats Almegård/TT