En svår ekvation

För några år sedan hamnade jag i ett samtal med en översättare om hennes yrke. Det var väldigt tydligt att hon älskade att jobba med språket. Att få förvalta en författares meningar. Hitta rätt ord. Förmedla rätt känsla. 

Hon berättade för mig att hon numer satt hemma och jobbade på dagarna. Kontorsplatsen var uppsagd då hon inte längre hade råd att ha den kvar. Snart skulle sista barnet flytta hemifrån och då skulle hon försöka byta lägenheten till något mindre. 

Hon hade det kort sagt riktigt svårt att gå runt ekonomiskt – trots att hon jobbade mer än heltid.

En annan översättare har berättat för mig om en ”svart lista” som en grupp översättare satt samman. Där hamnar förlag som betalar låga arvoden, är kassa på att betala sina översättare i rätt tid alternativt inte betalar alls. Många chansar på att jobba med dem ändå, berättade översättaren. Man har helt enkelt inte råd med att säga nej.

I det här numret av Svensk Bokhandel har SvB:s medarbetare Nils Pennlert granskat översättarnas villkor. Det är en ganska dyster läsning. Likt många andra kulturarbetare har den genomsnittlige översättaren en högskole- eller universitetsutbildning, jobbar långa timmar men har i sammanhanget väldigt modesta inkomster. Och en osäker arbetsmarknad. Trots det stannar många översättare kvar i sitt yrke då de trivs med själva hantverket. Det trumfar den bräckliga ekonomin.

Översättarnas arbetsmarknad ser tyvärr ut att bli än mer osäker framöver. Den senaste statistiken från Förläggareföreningen och Bokhandlareföreningen visar att försäljningen av utländsk litteratur minskade med 8 procent i fjol. Det ska man naturligtvis inte dra för stora växlar på. Men det är ett faktum att översatt litteratur är dyr att ge ut. Att ersätta översättarna för deras arbete är så klart en stor del av den kostnaden för förlagen, även om det kanske inte märks i översättarnas lönekuvert. Att rättighetskostnader dessutom ofta trissas upp på många utländska titlar i dag, bidrar också till att kalkylen blir allt tuffare.

Sen finns det fler – ännu ganska vaga hot – som tornar upp sig i horisonten: Kommer allt fler konsumenter att köpa böcker på originalspråk direkt i utländska nätbutiker i stället för att vänta på en svensk översättning? 

Dagens ungdomar använder sig redan mycket av engelska när de exempelvis spelar spel online. Faller det sig helt naturligt för dem att läsa på engelska i stället för på svenska?

Just nu sitter Förläggareföreningen i förhandlingar med Författarförbundet om ändrade översättaravtal. Vad de kommer att mynna ut i återstår att se. Det är en svår matematik som ska gå ihop, både för förlag och översättare. Men trots tuffa kalkyler måste man betala medarbetare skäliga ersättningar. Allt annat är skamligt.