Jag tror på bokrean – eller gör jag det?

Det har nu gått ett par veckor sedan årets bokrea inleddes. Kan konstatera att rean hos oss i Ludvika har utfallit exakt som i fjol, varken uppåt eller neråt. Kunderna upplever rean som något positivt, handlar och trivs. Men då är väl allt bra?

Nja, hade vi bara sålt reaböcker hade allt varit bra. Nu är en hel del av försäljningen böcker som vi sålde till ordinarie pris innan jul, böcker som borde komma först på nästa års rea.

I årets rea är detta fenomen värre än någonsin. På Willys, till exempel, kommer Gustavs grabb åkandes på rullbandet tillsammans med purjolöken, till ett pris som vi förundras över. Är det på den nivån vi vill att denna fina produkt ska hanteras?

Det går inte att komma ifrån tanken att vi inte kan ha det så här i framtiden. Vi måste ta itu med detta nu och vi måste göra det tillsammans.

Jag är kroniskt positiv och tror alltid att man kan förändra olika tillstånd. Det gäller absolut rean också. Mitt förslag är att marknadsdirektörerna på våra större förlag sätter sig ner och tar en lunch tillsammans (jag bjuder er gärna), och där funderar över om höstens storsäljare verkligen ska reas i februari. Om de stora förlagen kunde se bortom den närmaste kvartalsrapporten skulle detta bli en bra affär för dem, för bokhandeln och för författarna.

Tänk er en värre tanke: vad skulle hända om vi 400 bokhandlare bestämmer oss för att inte köpa in förlagens reaböcker till nästa års bokrea? Vad gör förlagen då med sina överskottslager? Jo, en del går säkert att få ut på stormarknader och andra ställen, men stora mängder skulle säkert förbli osålda. Ett hårt slag mot många förlag.

Nu tror jag inte på konfrontation utan på att samarbete måste vara ledordet i allt det vi gör. Vi är beroende av varandra så därför måste vi diskutera denna fråga nu.

Anders Källgren
Globe Bokhandel i Ludvika