Tillväxt och trolleri

PeKå Englund om konflikten mellan Storytel och Bonnierförlagen.

Publicerad

När detta skrivs är avtalskonflikten mellan Bonnierförlagen och Storytel inne på sin åttonde vecka.

Det är en fascinerande konflikt. Båda sidor säger sig nämligen ha vunnit på den.

Storytels vd Jonas Tellander skrev i kvartalsrapporten att antalet abonnenter ökade i april – samtidigt som lyssningen på Bonniers backlist minskade kraftigt.

Sara Börsvik berättade för SvB att Bonnierförlagen hade fortsatt digital tillväxt i april – och att de förlorade Storytel-lyssningarna togs igen hos Nextory och Bookbeat.

Hur ska man tolka det här? Vem ljuger?

Jag tror att båda talar sanning om april.

De motstridiga citaten visar bara hur exceptionell tillväxten för ljud är just nu.

Varken Bonnierförlagen eller Storytel kan ha förutsett tillväxten när de för tio år sedan i hemlighet skrev avtalet om en hög, fast ersättning per lyssning. Det var bra för Storytel, som blev marknadsledande tack vare att de fick med Bonnierförlagen i tjänsten och kunde locka med resten av branschen (dock med revenue share). Och det var bra för Bonnierförlagen som tjänade ungefär lika mycket per bok oavsett i vilken form, och på vilket sätt, den såldes.

En perfekt terrorbalans.

Vi som följt debatten har fått vår beskärda del av ord som »gräddfil«, »äpplen«, »päron« och »halmgubbar«. Men det är sådant man ska säga i en debatt. Det är lika väntat som att en trollkarl säger abrakadabra, simsalabim.

Här är problemet att den vita kaninen, ljudet, har vuxit sig större än hatten den legat gömd i.

Tillväxten gör att ersättningen för Bonniertitlarna, som ligger utanför revenue share-potten och betalas av Storytels egen del från abonnenterna, helt enkelt blivit för kostsam för Jonas Tellander. Han måste få med Bonniers på intäktsdelning.

Tillväxten gör också att Bonnierförlagen inte kommer att gå med på intäktsdelning.

Ersättningen per lyssnad bok kommer ju att fortsätta nedåt. Det är ren matematik om tillväxten fortsätter. Kanske sjunker ersättningen till under tio kronor för en medellång bok. Det får framtiden utvisa.

För en del förlag fungerar det bra att bygga sin affär på Storytel och revshare. För andra är det sämre. Samma sak gäller författarna.

Det finns inget rätt eller fel här. Det finns bara olika affärsmodeller.

Camilla Läckbergs nya bok En bur av guld gjorde konflikten offentlig när Bonnierförlagen inte släppte den till Storytel.

Men Läckberg får så stora förskott att det inte spelar någon roll hur mycket hon säljer eller streamas. Hennes affär är i hamn långt innan boken är färdigskriven.

Höga förskott som är svåra att räkna hem kan tyckas ologiska. Att Storytel har 100 000 användare som lyssnar mer än 100 timmar i månaden, men inte höjer priset för en så dedikerad grupp, är inte heller lätt att greppa.

Tillväxt är lite som trolleri.

Powered by Labrador CMS