Jag heter Anna Åkerström och det här är min debut som illustratör. Jag är född och uppvuxen i Södertälje, men bor sedan
många år i Stockholm.
En av mina stora förebilder är Axel Petersson – Döderhultarn – med sina geniala träskulpturer. Men till skillnad från
honom arbetar jag mest med papp och papper eller ritar.
I mitt konstnärskap gestaltar jag gärna och oftast människor
och hus. Kroppshyddor och huskroppar av varierande storlek
och ålder. Och just den här gången även husvagnar.
Det är inget självändamål, men jag hoppas att gestalterna
ska vara lätta att känna igen från vardagen och samtiden.
Inte som karikatyrer, utan med lika mycket humor som
allvar, försiktigt tillspetsade återgivningar av verkligheten.
Naturtroget, men samtidigt förvridet. Exakt och skevt på en och samma gång. Det ska liksom skava på ett irriterande
behagligt sätt. Som att klia på ett myggbett.
När jag inte ritar eller bygger figurer i papp och papper tycker
jag inte om att vara i skogen och plocka svamp. Jag äger ingen
yogamatta, gillar inte att idrotta (framförallt inte handboll)
och uppskattar inte mys-pys-deckare, kostym-tv-serier eller
feelgood-böcker. Jag älskar min son Ulf och tycker mycket
om Monty Python, frågesport, Gogol och Pet Shop Boys.
Och mjölk.