Julia Esters och Helena Cloodt

Varför ville vi bli psykologer? För att lära oss om och förstå människan? För att hjälpa och vårda? För att vi inte orkade bli läkare eller ekonomer – eller kanske för att vi var för dåliga på att skriva för att bli författare?

Psykologer blev vi, Helena och Julia. Under de fem studieåren varvade vi teori med praktik och försökte suga upp så mycket kunskap som möjligt. När vi sedan kom ut på arbetsmarknaden fick vi i mångt och mycket lära oss från början igen när vi mötte patienter. Åren gick och vi började känna att NU, nu vet vi hur folk fungerar.

Sen blev vi på varsitt håll föräldrar till fantastiska barn. Och kände oss inte alltid lika fantastiska som föräldrar. Vad gör man när ens barn inte äter? Vi lockade, trugade och försökte läsa på. Ibland gick det bättre, ofta gick det sämre. Någonstans där möttes vi, delvis som psykologer men främst som föräldrar. Vi chattade på kvällarna om vad som funkade och inte, delade våra listor på tips och trix, tröstade varandra. Vi svor över en neurotypisk och fyrkantig omvärld som trodde att vi curlade våra barn, när allt vi önskade var att de skulle få i sig näring på något sätt.

Vi lärde oss mer, samlade information och växte som npf-föräldrar. Vi gick med i nätverk med andra i vår situation, vi googlade desperat efter tips och råd och möttes av: "Har ni testat glutenfritt, mjölkfritt, sockerfritt?". Så svårt bara när barnen enbart äter pannkakor.

Idag fungerar det mesta kring matsituationerna bättre. Och våra barn har lärt oss massor med nya saker: om varför separerad mat är enklare än blandad, varför det nya så lätt blir läskigt och ratas, om vad vi kan göra för att förenkla de svåra situationerna kring mat som många föräldrar till barn med npf möter.

Nu har våra samlade erfarenheter blivit Npf-kokboken. Tillsammans med dietisten Sara Ask knöt vi ihop våra professionella psykologikunskaper med det vi lärt oss hemma i köket. Med en förhoppning om att nästa förälder som sitter där och försöker truga i barnet avancerade rätter enligt konstens alla regler ska hitta boken, läsa den och andas ut. Tänka: ”Aha – det är därför det är svårt!” Och sen få tips om att göra mat och ätande enklare för barnen. Plötsligt är vi inte längre bara psykologer och npf-föräldrar – utan även debuterande författare.