Karin Magnusson

Jag har varit legitimerad dietist i över 20 år, och har alltid intresserat mig för de bakomliggande psykologiska orsakerna till varför vi äter och vad mat har för funktion. Utöver min dietistutbildning har jag en utbildning i kognitiv beteendeterapi och compassionfokuserad terapi, vilket har gjort att jag brukar benämna mig själv som ”dietistterapeut”.

Genom år av arbete med patienter har jag fått en inblick i vilken problematisk relation många har till mat, och vilket lidande detta leder till. Vi snackar nedstämdhet, magproblem, ofrivillig viktuppgång och huvuden som är så fulla av negativa tankar runt kroppen och vikten att det inte finns energi kvar till något annat.

Ta bara min patient Marie som ofta stressar på sitt jobb och känner sig som en urvriden trasa när hon kommer hem. Hon småäter allt hon kommer över medan hon hastar fram en middag till familjen. När hon väl sätter sig ner för att äta är hon mätt och kan inte njuta av maten.

Eller Monika, som håller igen på kalorierna under dagarna genom att hoppa över frukost och enbart äta två ägg till lunch. Förhoppningen är att gå ner i vikt, men så gott som varje kväll överäter hon limpmackor framför en tv-serie för att hon är så hungrig. Till följd av detta får hon svårt att sova, hon går upp i vikt och hennes självkritik växer sig starkare.

I mitt arbete som dietistterapeut har jag insett hur vanligt det är att man har en osund relation till mat – och att dieter, matförbud och kaloriräkning inte är rätt väg att gå.

Nej, vi måste gräva djupare. För att skapa en långsiktig lösning behöver vi angripa de bakomliggande orsakerna till de problematiska ätbeteendena. Det är dessa tre orsaker, inte dålig karaktär eller okunskap, som leder till ohållbara vanor:

1) Stress. När kroppen är i ett stresstillstånd vill den bli lugnad. Och vad lugnar bättre än mat?

2) Självkritik. Många av oss har en inre självkritiker som ständigt säger att vi ska skärpa oss, att vi är dåliga som inte lyckas gå ner i vikt och att vi absolut inte får äta viss mat. Detta leder till att man till slut gör revolt och äter precis det självkritikern inte vill att man ska äta.

3) En bristande kostplan. Dieter och andra ”quick fix”-metoder bidrar ofta till haltande kostvanor. Konsekvenserna blir matångest, brist på energi och överätning.

De allra flesta har någon gång i sitt liv känt att de har en jobbig relation till mat. För några år sedan utvecklade jag metoden Kroppskontakt för att hjälpa människor att ta itu med dessa tre bakomliggande orsaker som skapar problem. Metoden är ett alternativ till dieter, och går ut på att samarbeta med kroppen och bemöta sig själv med självmedkänsla och vänlighet. Genom att förstå oss själva och varför vi äter, kan vi forma en hälsosam inställning till våra kroppar och till maten.