Så länge jag kan minnas har form, färg och mönster i textil fascinerat mig, och när jag som tonåring fann den folkliga textilen var det som att hitta hem. Det skeva och grälla, där handens kunskap och ibland misstag får synas. Där materialet som används berättar om en tid, förutsättningar, vilja och lust. Jag tänker ibland att folklig kultur är som en riktigt bra poplåt från den tiden musiker fortfarande spelade med riktiga instrument och proffsiga producenter lyste med sin frånvaro. Det vill säga som allra bäst när något är lite ostämt, trummisen råkar tappa takten och man hör musikernas själar genom musiken. Musik som förstås och går hem i både slott och koja samt hos unga och gamla. Folkkonst som alla kan förstå.
En kulen dag i december 2018 stötte jag på en samling broderade vantar i Karlshamns museums textila arkiv. De var använda, slitna, blekta, skeva, vinda och något av det finaste jag någonsin sett. Dessa vantar ville ut och synas och snart föddes iden till en bok om folkliga broderade vantar. De vanligaste frågorna jag får i mitt yrke som textilkonstnär inom folklig textil är, hur man får tag på mönster, samt var man ska börja om man vill sy något själv. Den här boken är ett första svar på de frågorna, med en förhoppning om att väcka intresse och nyfikenhet runt Sveriges rika textila gemensamma kulturarv. Samt att tillgängliggöra denna skatt för allmänheten. Under tiden jag jobbat med boken har nya vantar fortsatt att korsa min väg, vilket resulterat i att bokens vantar nu sträcker sig från Skåne i söder till Jämtland i norr. I den här boken möter läsaren vantar för alla årstider, enklare och mer komplicerade, alla med rötter i den svenska folkliga traditionen. Dessa textila smycken passar lika bra till folkdräkten som till jeansen och vinterkappan och blir som allra bäst när handens arbete och skaparens personlighet får synas. Det skeva och knasiga, återbrukat tyg och kanske pälsen från en gammal krage från en loppis. Skaparen lägger själv ribban.
Jag heter Lina Odell och 2021 var jag den första i Sverige att ta gesällbev i dräktsömnadsyrket. Jag jobbar som textillärare på folkhögskola samtidigt som jag driver ett företag där jag ger ut mönster, håller föredrag och kurser samt inspirerar inom folklig textilkultur och tradition.