Minna Höggren

När man kliver in på Stadsbiblioteket i Stockholm står Eva där och tar emot en. Gjord i mässing och inglasad, inte mer än 25 centimeter sexigt skinande med en bit av kunskapens frukt på väg ner i strupen. Hon är lätt att missa men stannar man upp en stund ser man att hennes blick varken bär på skuld eller skam. I hennes kropp förenas åtrån och begären. De kroppsliga men också de som handlar om att vilja förstå allt, vara allt och kunna allt.

En gång fick jag frågan om jag var besatt av något, om jag kände igen mig i erfarenheten av att fullständigt uppslukas av något. Inget förutom kärleken, svarade jag. Men det var innan jag hade intervjuat ett 30-tal forskare, journalister och politiker om det som brukar kallas för den moderna dejtingmarknaden. I dag drar jag mig för att utnämna mig själv som ”besatt” av något. Jag tycker det låter högmodigt och plötsligt sitter man mitt emot en rockstarsociolog, en feministisk evolutionsbiolog eller en finlandssvensk teolog som alla har nystat i kärleken sedan flera decennier tillbaka och inser att man måste retirera.

När man utger sig själv för att vara besatt av något har man också angivit ett löfte om att stå stadigt sida vid sida. Ena dagen envisas man med att det borde finnas en gemensam dejtingmoral, den andra diskuterar man fransk porrlagstiftning, arbetslöshet på landsbygden, det gudformade hålet i själen, storleken på gibboners pungkulor och en lesbisk indieklubb och undrar hur de hänger ihop?

Det finns dessutom en väldigt tunn linje mellan att vara väldigt intresserad av något och att vara som Eva, besatt i den mån att det äventyrar ens vistelse i Edens lustgård och ger en men för livet.

Men i skrivandet av den här boken har jag känt mig som henne. Besatt av att tanken på ett skinande grönt äpple som ska avslöja allt. Besatt av att förstå hur man ska förhålla sig till kärleken, varför dess plats i samhället ibland känns äventyrad, och varför ”dramat mellan könen” sägs vara ett av vår tids viktigaste.

Det är en besatthet som inte bara hon och jag delar. Om man söker i mediearkiv kan man se att antalet artiklar som innehåller ordet ”dejting” hade ett rekordår 2023. Alla verkar vara besatta av att skildra hur det är att befinna sig i kärlekens stora gap, hur de två komponenterna ”kärlek” och ”sex” samexisterar på dejtingmarknaden och vad som händer om man separerar dem från varandra. Ändå verkar diskussionen om den moderna kärleken röra sig i en liggande åtta. Men det måste finnas mer. Det måste finnas de som klarar av att tänka på det stora ämnet kärlek utan att upptas av en förstörande kraft. Som kan svara på om det finns ett växande gap mellan män och kvinnor, om kärleken blir mer eller mindre jämställd i en tid där samhället blir det, eller om kärleken styrs av helt andra lagar.

Det är klart, vill man förstå allt, vara allt och kunna allt får man räkna med självutplåning. Det enda man kan göra är att ta ett bett av äpplet och hoppas på svar.