Antisemitism ”rasism som bara passerar”

– Jag tycker att Trump ger uttryck för alla sorters rasism, antisemitiska och judiska stereotyper är en del av det.

Donald Trump har just vunnit valet och brittiske David Baddiel är deprimerad men inte över förlusten av de 100 pund han satsade på Kamala Harris.

– Den här typen av psykotiska starka ledare var något vi trodde tillhörde 1920-talet: Hitler, Mussolini och Franco. Och nu är de tillbaka, det är helt ofattbart, säger Baddiel som återger Trumps utsagor om judarna som rika och konspirerande.

– Progressiva skulle aldrig uttrycka sig så men hos dem finns ändå en undermedveten association till ”judar med pengar, judar med makt”.

David Baddiel är verbal, medial och underhållande. I Storbritannien har han mot sin vilja fått en offentlig roll som ”Mister Jew”, och redan före sin bok Judar räknas inte var han känd som en av få offentliga britter som omfamnar sin judiska identitet.

”I hjärtat”

I sin essä skriver han om vänner, progressiva brittiska vänstermänniskor som är antirasister ”i hjärtat av sin identitet”. Ändå upplever han att de associerar till underliggande judiska stereotyper.

– ”Antisemitism är den rasism som bara passerar”, säger han och återger en formulering i ett brev från en läsare som känt sig träffad av boken.

– Dessa människor dras till sårbarhet, till marginaliserade som lider och kämpar, och de har svårt att inkludera judar i den kategorin. Judisk sårbarhet är något som de inte ser.

Okunskap om historiska pogromer är en förklaring, framhåller han, men också omedvetna fördomar.

– Judarna har både låg status och hög status, de ses som främmande, stinkande och tjuvaktiga av rasisterna, men också som mäktiga och rika, och det skapar en blandning av avsky och avund. Det är väldigt starkt och det leder till attacker mot judar.

Vägrar godta

Han vägrar samtidigt godta uppfattningen om att alla judar skulle vara förbundna med Israel. Efter den 7 oktober är det en idé som fått vingar, tycker han. Samtidigt visade terrorattackerna, inte minst för honom själv, att även ”det starka Israel”, ett land fjärran hans egen judiska identitet, var sårbart.

– Hela min bok är en polemik för att judar måste bli betraktade som en riktig minoritet, och då måste vi stå för att vi inte är definierade av det som händer på en främmande plats. Nu måste jag säga det hela tiden – ni kan inte använda Israel (som utgångspunkt) för hur ni tänker på alla judar i världen.

Erika Josefsson/TT