Christer Strömholm och nazismen av Andreas Gedin som berättar om den hyllade svenske fotografens förflutna som nazist (januari).
Den enda vägen är upp baby av debutanten Jenny Aschenbrenner handlar om flickor som först äger världen och sedan förlorar den (januari).
Göteborgssyndromet av Sanna Kullin. Serieroman om att vara 20+ och famla runt i livet (januari).
Parad av Rachel Cusk – konstnärer vrider på vedertagna sanningar om identitet, familj och kön (februari).
Skräckhistorier av Péter Nádas handlar om människorna i en ungersk bondby (februari).
Pizzeria Roma av Elin Persson, redaktör för tidskriften Provins, som har skrivit sin första roman för vuxna – en hyllning till småstadsliv (mars).
Världen efter Gaza av indiskbrittiske Pankaj Mishra som sätter in Förintelsen i ett brett historiskt sammanhang av rasism (mars).
Radio Yerevan av Zara Uzun Kjellner. En roman om kurdisk diaspora i Europa (april)
All fours av filmaren och författaren Miranda July har hyllats som en vild frigörelseroman om en kvinna i förklimakteriet. (april).
Tomhet och ömhet, hundra prosatexter som ”rimmar, blöder, tänker och tramsar” av Isabella Nilsson (april).
En inre angelägenhet av Kristian Fredén som skriver om hur gammelmorfar, ärkebiskopen och fredspristagaren Nathan Söderblom, blivit en boja för de efterlevande (april).
Tvätten av Lena Sohl som skildrar kvinnorna på det stora tvätteriet i Rimbo (maj).