NYHETER

Svedjedal: Saltkråkan är ett kulturmöte

Ett bärande inslag i Saltkråkan är kärleken till djuren, enligt Johan Svedjedal. ”Det är något väldigt viktigt för barnen. Man ser hur omsorgen går i nivåer, föräldrarna har omsorg om barnen, barnen har omsorg om djuren och djuren har omsorg om barnen.”

Saltkråkan var otidsenlig redan när den skrevs – så vad händer när historien ska utspelas under 2020-talet? Det finns ett budskap som en nyinspelning inte bör missa, anser litteraturvetaren Johan Svedjedal.

Publicerad Senast uppdaterad

– Jag tror inte man ska tappa den etiska sidan.

Hur moderniserar man en berättelse som var nostalgisk redan på 60-talet? Astrid Lindgren skrev böckerna om Saltkråkan 1962, som en kärleksberättelse till skärgårdsmiljön.

– Det var hennes paradis. Hon såg hur det gamla livet i skärgården började försvinna på grund av moderniseringen. Det var det hon ville rädda, säger Johan Svedjedal.

Han har djupanalyserat Saltkråkan i nya boken Den rätta knycken. Och för en litteratursociolog är det inte märkligt att SVT nu gör en nytolkning av verket – det är genom begreppet ”det skapande förräderiet” som klassiker överlever, framhåller Svedjedal, det vill säga genom att tolkas, översättas och iscensättas igen.

Ett kulturmöte

Men även om en längtan till ett gammalt Sverige manifesteras i Lindgrens text om Saltkråkan finns ett miljömedvetande bakom nostalgin som har blivit allt mer modernt.

– Astrid Lindgren tyckte om att vara försiktig med naturens resurser, återanvända och leva på det naturen ger – det som är förbundet med det gamla bondesamhället – det var viktigt och självklart för henne, säger Johan Svedjedal.

Främst anser han också att berättelsen handlar om omsorg och kärlek. Kritiker på sociala medier har oroat sig för att nyinspelningen ska ”pk-anpassas” in i 2020-talet. Men Astrid Lindgren hade själv ett budskap bortom nostalgin, anser Johan Svedjedal.

– Det finns inga utomeuropéer men däremot är den tänkt som en berättelse om ett kulturmöte, hur en stadsfamilj kommer till en fiskar- och bondefamilj och lär sig att leva tillsammans.

Tjorven platsens ande

Inte heller könsrollerna är cementerade. Det är Teddy och Freddy som kan skärgårdsmiljön, inte killarna. Komiska situationer uppstår visserligen när Melker försöker ta sig in på den traditionellt kvinnliga domänen men han prioriterar ändå omsorgen om familjen, understryker Svedjedal.

Medan Tjorven både är kavat, rolig – och platsens ande.

– Hon personifierar alla de goda egenskaperna, misslyckas man hos henne har man misslyckats i lokalsamhället. Lyckas man har man förstått sig på Saltkråkan.

I boken får man följa Tjorvens inre liv ännu mer. Astrid Lindgren skrev berättelsen direkt för tv och det blev ett skifte i hennes produktion, framhåller Svedjedal.

– Ju mer hon jobbade med film desto mer tror jag hon blev angelägen om litteraturens unika möjligheter. Hon skrev större och mer genomarbetade böcker, mer solitärer efteråt.

Elin Swedenmark/TT

Fakta: Saltkråkan

Astrid Lindgren skrev serien om Saltkråkan direkt för tv i flera år under 1960-talet. Först i efterhand gjorde hon en bok om berättelserna.

I boken Den rätta knycken undersöker Johan Svedjedal mekanismerna bakom det stora mediala fenomen som tv-serien blev – men han riktar främst in sig på boken.

Powered by Labrador CMS