Så kan svenska bokhandlare inspireras av Londons boklådor
Mats Ahlström och Tove Skarstedt i London.Privat
London är och förblir en ledande stad för världens boklådor. Bokhandlarparet Mats Ahlström och Tove Skarstedt åkte nyligen dit för att upptäckta de senaste trenderna. Här är deras rapport för SvB.
London är väl ändå världens bokhandelscentrum.
Här finns något för alla, vare sig du just nu, i denna sekund, behöver ”precis den
här boken”, eller om du bara vill insupa atmosfären i en bokhandel och få
inspiration till att läsa något nytt. Redan Napoleon beskrev ju England som ”a
nation of shopkeepers”.
Vi har under våra 45 år som bokhandlare mycket ofta besökt
London, privat eller i grupp, med Exlibris, JB-Gruppen och EIBF, ibland i
samband med London Book Fair. Nu hade vi inte varit i London sedan hösten 2018 då
Mats var där och guidade en grupp från Akademiska Bokhandeln i Helsingfors för
att få inspiration till deras förändringsarbete.
På tio år har Waterstones, och med
dem många av Londons övriga boklådor, förändrats från att ha varit förlagsstyrd
utbudshandel till kundanpassad efterfrågebokhandel.
Förändringsarbetet med Waterstones
inleddes 2014 av James Daunt. Lyssna gärna på Lasse Winklers intervju i
Förlagspodden (eller läs en förkortad version av intervjun här), där James Daunt berättar hur en bokhandel/kedja skall
drivas – musik för våra öron. Operativt ansvarig för Waterstones är nu Kate
Skipper, som är den person som praktiskt ledde Waterstones omvandling. Om du
vill läsa i detalj hur Waterstones genomförde denna omvandling så kan du läsa
intervjun med Kate Skipper i Bookseller från 2014.
Årets resa sammanföll med London Book Fair, men den var vi
inte intresserade av denna gång. Vi ville veta vad som var nya trender i
bokhandelsdriften. Så, vad hade hänt sen vi senast gick runt i Londons många
boklådor? Vi tog fakirplanet till London på tisdag morgon och sista planet hem
sent på torsdagskvällen. Vi hann besöka 15 boklådor.
Vad vi noterade speciellt vid
årets bokhandelsrunda var:
1. Avsaknad av kampanjpriser. Tidigare var
det vanligt med ”Buy 3 pay for 2” och ännu längre tillbaka, för cirka 20 år
sedan, var ofta bestsellers procentrabatterade. Icke så nu. I de
engelskspråkiga länderna, alltså Samväldet och USA, är Recommended Retail Price, RRP, tryckt på boken och bestämt av förlaget. Återförsäljarna köper boken av
förlaget till den rabatt som anses behövas för att driva detaljhandelsverksamhet.
Storleken på rabatten skall inte variera så mycket och främst i USA är
konkurrenslagstiftningen mycket sträng i detta fall. Barnes & Noble får
inte så mycket större inköpsrabatter än en independentbokhandel och om så är
fallet skall rabatten motsvara den kostnadsbesparing som förlaget uppnår genom att
större inköpsvolymer sänker order- och fraktkostnader. Analogt med detta är
alltså inköpssamarbete, som Ugglan i Sverige, förbjuden enligt deras konkurrenslagstiftning.
Utrymmet för priskonkurrens är alltså inte så stort eftersom rabatterna inte är
så stora och ingen vill (eller som i USA: får inte) sälja ”below cost” (se vår personliga reflektion kring RRP nedan).
2. Sortimentsanpassning. Bokhandlarna får
följaktligen konkurrera med andra medel än pris och det gör man antingen med bredd
– man är en stor bokhandel – eller med ett smalt kurerat sortiment
anpassat till den lokala marknaden – en liten bokhandel.
3. Atmosfär eller ”ambience” som James Daunt
kallar det. En bokhandel är som en teater, om du har en stor scen uppkommer många
tomma ytor, typ Foyles, då blir det svårt att skapa atmosfär på samma
sätt som en liten bokhandel kan göra, typ John Sandoe.
Temaexponering.Privat
4. Temaexponering. Topplistorna är borta eftersom
de inte främjar breddförsäljning. Topplistan pekar ut en enda bok och ger ingen
inspiration till att köpa ytterligare böcker. Här är temaexponeringar modellen
och därför såg vi inga Tiktok-bord, men däremot såg vi ”Tiktokböckerna” på bord
med helt andra titlar som kan ge mer läsinspiration. Även nya böcker
temaexponeras på detta sätt för att ge fler läs- och köpimpulser.
5. Platsoptimering. Inga separata hyllor med
personalens favoriter, vilket vi brukade tycka om – nu är rekommendationerna opersonliga
och följer boken i hyllan. Vi funderar på om det också kan vara en integritetsfråga
för personalen? I boklådor med ett begränsat sortiment ser vi även att ”crime” ofta
är sammanslaget med ”fiction”. Detta delvis av samma anledning som att man inte
har några topplistor längre.
Lego i bokhandel.Privat.
6. Barn är prioriterade, det vill säga alla
produkter, inte bara böcker, som på något sätt kan förknippas med läsning och
som gör att barn kommer till din bokhandel är vanligare. Spel, kritor, pussel
etc. Waterstones Picadilly har t.ex. ett samarbete med LEGO.
7. Reseberättelser och biografier är ännu
större än tidigare och det tror vi är ett anglosaxiskt fenomen som ökat i många
år nu.
8. Sidosortiment som passar kundkrets och
atmosfär, exempelvis ”rare books”, ”remainders”, konstnärsmaterial, pappersvaror
och kontorsmaterial (vilket annars inte är vanligt i UK).
Avslutande reflektion
Vi hade varsin bokbudget på 5
exemplar som naturligtvis inte höll, därför att vi blev uppmärksammade på
böcker som vi inte visste fanns, tack vare exponeringarna i de boklådor vi
besökte – och det är precis så som en bokhandel skall fungera!
Till sist: Vi tycker att RRP är en bra och fungerande
prismodell därför att den, tillsammans med en bra konkurrenslagstiftning, begränsar
priskonkurrensen och ger boken ett entydigt och officiellt värde, som går att
jämföra med andra böcker och andra varor. Indirekt ger alltså RRP incitament
till andra konkurrensmedel för bokhandeln än priset – i första hand till att
bli attraktiva genom ett bredare sortiment av böcker. Kanske är RRP en framtida
modell för Sverige och Finland som är de enda västerländska länderna med absolut
fri prissättning på böcker och detta, måste vi ändå påstå, är anledningen till att
så många boklådor lagt ner att 148 kommuner inte längre har en bokhandel. Nu blev vi aktivister!