Så kan svenska bokhandlare inspireras av Londons boklådor

London är väl ändå världens bokhandelscentrum. Här finns något för alla, vare sig du just nu, i denna sekund, behöver ”precis den här boken”, eller om du bara vill insupa atmosfären i en bokhandel och få inspiration till att läsa något nytt. Redan Napoleon beskrev ju England som ”a nation of shopkeepers”.

Vi har under våra 45 år som bokhandlare mycket ofta besökt London, privat eller i grupp, med Exlibris, JB-Gruppen och EIBF, ibland i samband med London Book Fair. Nu hade vi inte varit i London sedan hösten 2018 då Mats var där och guidade en grupp från Akademiska Bokhandeln i Helsingfors för att få inspiration till deras förändringsarbete.

På tio år har Waterstones, och med dem många av Londons övriga boklådor, förändrats från att ha varit förlagsstyrd utbudshandel till kundanpassad efterfrågebokhandel.

LÄS MER:

James Daunt om bokhandelns framgång och överlevnad

Förändringsarbetet med Waterstones inleddes 2014 av James Daunt. Lyssna gärna på Lasse Winklers intervju i Förlagspodden (eller läs en förkortad version av intervjun här), där James Daunt berättar hur en bokhandel/kedja skall drivas – musik för våra öron. Operativt ansvarig för Waterstones är nu Kate Skipper, som är den person som praktiskt ledde Waterstones omvandling. Om du vill läsa i detalj hur Waterstones genomförde denna omvandling så kan du läsa intervjun med Kate Skipper i Bookseller från 2014. 

Årets resa sammanföll med London Book Fair, men den var vi inte intresserade av denna gång. Vi ville veta vad som var nya trender i bokhandelsdriften. Så, vad hade hänt sen vi senast gick runt i Londons många boklådor? Vi tog fakirplanet till London på tisdag morgon och sista planet hem sent på torsdagskvällen. Vi hann besöka 15 boklådor.

Vad vi noterade speciellt vid årets bokhandelsrunda var:

1. Avsaknad av kampanjpriser. Tidigare var det vanligt med ”Buy 3 pay for 2” och ännu längre tillbaka, för cirka 20 år sedan, var ofta bestsellers procentrabatterade. Icke så nu. I de engelskspråkiga länderna, alltså Samväldet och USA, är Recommended Retail Price, RRP, tryckt på boken och bestämt av förlaget. Återförsäljarna köper boken av förlaget till den rabatt som anses behövas för att driva detaljhandelsverksamhet. Storleken på rabatten skall inte variera så mycket och främst i USA är konkurrenslagstiftningen mycket sträng i detta fall. Barnes & Noble får inte så mycket större inköpsrabatter än en independentbokhandel och om så är fallet skall rabatten motsvara den kostnadsbesparing som förlaget uppnår genom att större inköpsvolymer sänker order- och fraktkostnader. Analogt med detta är alltså inköpssamarbete, som Ugglan i Sverige, förbjuden enligt deras konkurrenslagstiftning. Utrymmet för priskonkurrens är alltså inte så stort eftersom rabatterna inte är så stora och ingen vill (eller som i USA: får inte) sälja ”below cost” (se vår personliga reflektion kring RRP nedan).

2. Sortimentsanpassning. Bokhandlarna får följaktligen konkurrera med andra medel än pris och det gör man antingen med bredd – man är en stor bokhandel – eller med ett smalt kurerat sortiment anpassat till den lokala marknaden – en liten bokhandel.

3. Atmosfär eller ”ambience” som James Daunt kallar det. En bokhandel är som en teater, om du har en stor scen uppkommer många tomma ytor, typ Foyles, då blir det svårt att skapa atmosfär på samma sätt som en liten bokhandel kan göra, typ John Sandoe.

4. Temaexponering. Topplistorna är borta eftersom de inte främjar breddförsäljning. Topplistan pekar ut en enda bok och ger ingen inspiration till att köpa ytterligare böcker. Här är temaexponeringar modellen och därför såg vi inga Tiktok-bord, men däremot såg vi ”Tiktokböckerna” på bord med helt andra titlar som kan ge mer läsinspiration. Även nya böcker temaexponeras på detta sätt för att ge fler läs- och köpimpulser.

5. Platsoptimering. Inga separata hyllor med personalens favoriter, vilket vi brukade tycka om – nu är rekommendationerna opersonliga och följer boken i hyllan. Vi funderar på om det också kan vara en integritetsfråga för personalen? I boklådor med ett begränsat sortiment ser vi även att ”crime” ofta är sammanslaget med ”fiction”. Detta delvis av samma anledning som att man inte har några topplistor längre.

6. Barn är prioriterade, det vill säga alla produkter, inte bara böcker, som på något sätt kan förknippas med läsning och som gör att barn kommer till din bokhandel är vanligare. Spel, kritor, pussel etc. Waterstones Picadilly har t.ex. ett samarbete med LEGO.

7. Reseberättelser och biografier är ännu större än tidigare och det tror vi är ett anglosaxiskt fenomen som ökat i många år nu.

8. Sidosortiment som passar kundkrets och atmosfär, exempelvis ”rare books”, ”remainders”, konstnärsmaterial, pappersvaror och kontorsmaterial (vilket annars inte är vanligt i UK).

Avslutande reflektion

Vi hade varsin bokbudget på 5 exemplar som naturligtvis inte höll, därför att vi blev uppmärksammade på böcker som vi inte visste fanns, tack vare exponeringarna i de boklådor vi besökte – och det är precis så som en bokhandel skall fungera!

Till sist: Vi tycker att RRP är en bra och fungerande prismodell därför att den, tillsammans med en bra konkurrenslagstiftning, begränsar priskonkurrensen och ger boken ett entydigt och officiellt värde, som går att jämföra med andra böcker och andra varor. Indirekt ger alltså RRP incitament till andra konkurrensmedel för bokhandeln än priset – i första hand till att bli attraktiva genom ett bredare sortiment av böcker. Kanske är RRP en framtida modell för Sverige och Finland som är de enda västerländska länderna med absolut fri prissättning på böcker och detta, måste vi ändå påstå, är anledningen till att så många boklådor lagt ner att 148 kommuner inte längre har en bokhandel. Nu blev vi aktivister! 

Tove & Mats